måndag 26 mars 2018

Aktiepsykologi 1 - Dunning-Kruger effekten



Inspirerad av Aktieingenjörens inlägg om Dunning-Kruger effekten och varför han misstror sociala profiler på börsen skriver jag mitt egna inlägg om denna effekt som varje investerare måste vara väl medveten om.

Dunning-Kruger effekten är en sorts förvrängning av tankarna. Det handlar om att den som är inkompetent också är oförmögen att inse att den är det. Följden blir att inkompetenta överskattar sin kompetens i högre grad än kompetenta gör. Samtidigt tenderar personer med hög kompetens att underskatta sin relativt höga kompetens gentemot andra, vilket leder till det felaktiga antagandet att det som är lätt för den kompetente också är lätt för andra. Dunning-Kruger effekten är mycket vanlig och troligtvis något som vi alla drabbas av ibland. För visst kör väl du bil bättre än genomsnittet?

Nedan illustreras Dunning-Kruger effekten där den som är inkompetent har en mycket hög konfidensnivå medan den mer erfarna har en låg.
The Dunning-Kruger Effect där x-axeln visar kunskapsnivån

Dunning-Kruger effekten upptäcktes föga förvånande av Dunning och Kruger och de bekräftade tesen genom att en grupp personer fick delta i ett experiment. Deltagarna fick svara på frågor om hur framstående de var inom grammatik, logiskt resonemang samt humor. Därefter fick de alla genomgå tester för att fastslå deras verkliga kompetens inom de givna kategorierna. Resultatet visade att de deltagare som definierade sig själva som "väldigt kompetenta" fick sämst poäng i testen, medan personer som inledningsvis underskattade sig själva fick bäst poäng i testen.


Några exempel på Dunnig-Kruger effekten


Exempel 1: Väldigt många "Excel-inkompetenta" personer anser sig ha mycket goda kunskaper i Microsoft Excel. De som dock besitter en verkligt hög kunskapsnivå inser dock att det finns så mycket kvar att lära och har en mer modest och ödmjuk syn på sin egen kunskapsnivå.

Exempel 2: Är personer som förnekar klimatförändringarna då de oftast har extremt begränsad vetenskaplig kunskap. Detta tillåter dem att vara mycket konfidenta om att det inte finns någon global klimatförändring, än mindre någon global uppvärmning.

Exempel 3: Är från min tid när jag började på KTH. Jag hade lyckats få högsta betyg i samtliga mattekurser på gymnasiet och kände att jag hade väldigt lätt för matematik. Jag tyckte inte att jag behövde sitta och plugga i grupp med de andra studenterna då jag inbillade mig att jag kunde det här bättre än dem. Första mattetentan kom och jag fick underkänt. Dunning-Kruger effekten innebär här att jag som novis överskattade min egen kompetens och trodde att jag inte behövde plugga lika hårt som alla runt omkring mig.

Exempel 4: Denna gång från twitter, när en nyintagen (?) KTH-student beklagar sig över att behöva göra en mindre uppsats om varför minoriteter, såsom kvinnor, invandrare, HBTQ-personer saknas på ledningspositioner inom svenskt näringsliv och skriver #RIP #KTH. Jag påpekade att en sådan kurs kan visa sig vara nyttig. Diskussionen urartade tyvärr ganska snabbt.
Utdrag från twitter-diskussion
Exempel 5: Svårt att tala om Dunning-Kruger effekten utan att rikta blicken till politiken där Donald Trump med påtaglig auktoritet talar om ämnen som han egentligen har väldigt ytlig förståelse för men där han anser att han har bäst kunskaper. Vi är alla ignoranta ibland, men Trumps narcissism tar Dunning-Kruger effekten till en helt egen nivå.





Vad har detta då med aktiemarknaden att göra?

Väldigt många inkompetenta investerare (nybörjare) tror att det är lätt att tjäna pengar på börsen. Det värsta som kan hända för en inkompetent investerare är att investeringarna går bra i början då detta bekräftar den falska tron om hur lätt det är att tjäna pengar på börsen. Den stigande konfidensen leder ofta till att investeraren utsätter sina tillgångar för stora risker.

Många av oss har varit för konfidenta i början på vår investeringsresa och många av oss har också någon gång fått betala ett pris för denna inkompetens. Nedan illustreras Dunning-Kruger effekten i relation till en investerare på börsen och hur farligt det är att tro att man har hög kunskap.
Dunning-Kruger effekten applicerad på en börsinvesterare

De allra bästa investerarna såsom Buffett, Marks, Lynch & Greenblatt lyckades med en årlig avkastning på mellan 25 till 35 % och ofta startade investeringresan på botten av en rejäl sättning. Att över tid tro att man som simpel privatinvesterare kan lyckas bättre än dessa herrar är att vara för konfident till den egna förmågan.

 Väljer att hålla detta inlägg kort och avslutar med ett klassisk uttryck från Mark Twain: "It ain't what you don't know that gets you into trouble. It's what you know for sure that just ain't so."



2 kommentarer:

  1. Jag hade en liknande situation när jag började på Uppsala universitet men tänkte precis tvärt om. När jag började min civilingenjörsutbildning hade jag ingen aning om vad jag behövde lära mig mer inom matematik och stålsatte mig därför för att det skulle vara någonting väldigt oväntat och avancerat.

    Rent generellt har det varit en ganska bra attityd och det är konstigt att det är så vanligt att man inom t.ex. forskarvärlden går i Dunning-Krugerfällan tror att andra personers forskningsområden på något sätt är mindre multifacetterade och komplexa än det egna. Det leder i sin tur till en hel del lustiga saker där man t.ex. kan lägga extremt mycket tid på att utvärdera felkällor inom sitt eget område utan att fundera på att den maskin som genererar data gör en hel drös med antaganden och förenklingar.

    Resultatet blir att man spenderar enormt mycket tid på små felkällor som man själv kan sägas kontrollera utan att ta hänsyn till att man analyserar data som redan påverkas av väldigt många felkällor. Där tror jag förövrigt att många aktieanalyser går bort sig också. Man bygger analyser på rapporter som i sin tur bygger på antaganden som är dåligt underbyggda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kloka ord och tror du har rätt i det du skriver.

      Gällande aktieanalyser så silar de mygg medan de sväljer kameler. De utför avancerade beräkningar av riktkurser med hjälp av DCF-modeller. Riktkurserna framstå som väl underbyggda men de missar ofta elefanten i rummet då deras antaganden är dåligt underbyggda, precis som du säger.

      Tackar för kommentar, och tack för inspirationen från din blogg.

      Radera