Sverige står för mindre än en procent av den globala marknaden och det går, baserat på teori, att föra en argumentation för att en procent är en lagom vikt att ha i svenska aktier. Svenskars ovilja att investera på många olika marknader gör att de utsätter sig för en större risk än om de valde att diversifiera internationellt. Svenskar är dock inte ensamma då efterforskning visar att såhär ser det ut i alla länder, den generella investeraren har alltid en stark förkärlek till hemmaplan. Detta blir, på ett sätt, aningens ironiskt då alla hemmamarknader såklart inte kan vara den bästa. Nedan är ett axplock från tre olika artiklar som visar på home bias i olika länder.
Utdrag från tre artiklar som visar på home bias i diverse länder vid olika tidpunkter [A],[B],[C] |
Flera olika faktorer till home bias lyfts fram i diverse artiklar och ofta nämns följande tre orsaker till varför investerare har en kraftig partiskhet mot hemmamarknaden:
- Inhemska aktier kan ge en överlägsen inflationssäkring.
- Kan finnas institutionella och juridiska restriktioner för utländska investeringar.
- Utländska investeringar kan ge ökade skatter och transaktioner/informationskostnader
Ernst Kirchsteiger - Svensk trygghet personifierad |
Men är det så tryggt och säkert egentligen?
Japanska investerare kände sig säkert trygga under 80-talets glansdagar för att 1990 uppleva starten på en stor kollaps. Mer i närtid kan vi såklart flytta blicken till Island vars land kollapsade i den senaste finanskrisen.
Nikkei Index samt Iceland Stock Market |
Två diagram som visar på de potentiella fördelar som finns med internationell diversifiering. [D],[E] |
Det finns så mycket mer att skriva i ämnet och detta blogginlägg nosar bara på ämnet. Väljer dock att hålla det kort då det ökar chansen att någon faktiskt orkar läsa det.
Är det rätt väg att gå att investera globalt? Tar gärna emot dina synpunkter eller kritik.
Referenser:
[B] Piet Sercu and Rosanne Vanpée (2007), Home Bias in International Equity Portfolios: a Review
, http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.560.1649&rep=rep1&type=pdf
[C] Brian J. Scott, James Balsamo; Kelly N. McShane; Christos Tasopoulos (2017), The global case for strategic asset allocation and an examination of home bias, https://personal.vanguard.com/pdf/ISGGAA.pdf
[D] McGraw-Hill & Irwin (2010), Globalization and International Investing, http://slideplayer.com/slide/228780/
[E] Greg Flanagan (2003), Management 3460 - Institutions and Practices in International Finance, http://slideplayer.com/slide/9882826/
Korta svaret: Självklart ska man investera globalt. Frågan är snarare HUR man bör göra det. Valutarisk, transaktionskostnader och informationsunderläge gör ju att enskilda aktier på avslägsna marknader bara lämpar sig för de mest engagerade. För vanliga människor med vanliga jobb utanför finanssektorn passar antagligen fonder bättre.
SvaraRaderaJag väljer enskilda aktier men det beror ju på mitt intresse. Det är en långsam process då det tar tid att hitta bolag man vill investera i. Håller med om att någon typ av global fond (med låg kostnad!) troligtvis är det smartaste valet för de flesta. Kanske även för mig, det återstår att se. Håller med om det du skriver och tackar för kommentar.
RaderaVisst bör man se utanför Sverige. För USA/Kanada är det ju rätt lätt nu för tiden att köpa enskilda aktier men för övriga marknader föredrar jag ETFer.
SvaraRaderaETF:er är absolut bra, viktigast är nu att inte enbart vara exponerad mot ett land. Sen hur varje investerare väljer att göra spelar kanske något mindre roll. Tack för kommentar.
RaderaTjena,
SvaraRaderaBra skrivet. Ett intressant inlägg och resonemang. Snyggt med referenser också.
Mvh petrusko
Tackar för komplimangen från mästerbloggaren :-)
RaderaMycket intressant inlägg! Fascinerande att investeringar på hemmaplan dominerar så totalt runt om i världen..
SvaraRaderaDet där med information är något som man ofta får som kommentar när man investerar i utländska aktier, och som jag faktiskt inte förstår. Informationen hämtar man övervägande från nätet, engelskakunskaperna är goda, och det går fint att faktiskt föra dialog direkt med även utländska företag. Har själv haft min bästa direktkontakt med ett kanadensiskt bolag. Och skulle dessutom inte säga att informationen från svenska bolag generellt är mer generös.
En annan aspekt är ju att man dessutom är exponerad mot den svenska ekonomin på massor av andra sätt, genom att man äger en bostad, genom att man jobbar på ett svensk företag osv. Att sätta en del av kapitalet i något annat land är inget annat än riskspridning!
Tack och håller med. Att informationen skulle vara sämre för att det är ett utländsk bolag köper jag inte. Till exempel tror jag att jag kan hitta mer information om ditt senaste inköp, Singapore-bolaget Micro-Mechanics, än jag kan hitta om det generella First North bolaget.
RaderaHåller med till fullo om allt du skriver inklusive ditt sista stycke som jag även tänkte ta upp i mitt inlägg men som valdes bort för att jag ville hålla inlägget kort. Så bra att du poängtera det.